Forskning – Mistra Environmental Communication

Vår forskning

Miljökommunikation är ett tvärvetenskapligt forskningsfält med kopplingar till bland annat kommunikationsvetenskap, ekologi, kulturgeografi, statsvetenskap, sociologi och hållbarhetsvetenskap. Nedan kan du läsa om våra utgångspunkter, fokusområden och syntesprojekt som är centrala för att omformulera kommunikation för hållbarhet.

We work from five points of departure:

Environmental communication shapes the world and our understanding of it.

When we communicate about the natural world and environmental issues, we don’t just describe them – we shape how we understand them. What we say, and how we say it, constitutes reality.

Environmental communication is shaped by who participates and in what way.

It is multilateral, entailing a wide range of communicative interactions: within individuals, between people, and within and between groups. It is also multimodal, encompassing different communication settings and ways of communicating (e.g. face to face, public debate, social media), each with its own forms, norms and possibilities for understanding, expressing and negotiating environmental concerns and human/nature relations.

Sustainability transformations are driven by the interplay of structure and agency.

Studying the dynamic interplay between societal patterns, such as laws and norms, and individual and collective actions, helps us see how and why change happens – and why not.

Environmental communication is a field of discursive struggle.

Sustainability transformations are deeply contested and characterised by conflicting understandings and beliefs. The language and discourses used both reflect and shape how different groups understand the environment and environmental issues.

Power is inherent to environmental communication.

While power is not always apparent in environmental communication, it is important to always critically analyse how power relations shape and are shaped by environmental communication: Whose voices are heard and whose are not? Whose knowledge counts? How do broader power structures enable and constrain sustainability transformations?

Från information till transformation

Programmet består av fem fokusområden, som alla erbjuder en kritisk utsiktspunkt för att förstå och hantera hållbarhetsutmaningar.

Fokusområde 1

Informationskulturer, data och teknik inom miljökommunikation

Informationsteknik påverkar hur miljöfrågor förstås och kommuniceras – den lyfter fram vissa perspektiv och typer av kunskap, medan andra nedprioriteras. Sökmotorer och sociala medier, som alltmer formas av så-kallad AI, främjar konsumtionsmönster med höga utsläpp och förstärker polariseringen i miljödebatten. Även smartphone-appar har inflytande över hur vi navigera i vardagen, informera oss, upplever naturen och hur vi delar dessa upplevelser med andra. Informationsteknik har redan stor betydelse för vardagsliv, miljöarbete och miljöstyrning, och dess inverkan väntas öka ytterligare de kommande åren. Samtidigt som tekniken blir alltmer inflytelserik, blir den också osynligare, mer komplex och svår att förstå. Inom detta fokusområde samarbetar forskare och samhällsaktörer för att undersöka hur informationsteknik och data är delaktiga i människors förståelse av, och kommunikation om, miljö och hållbarhet.

Jutta Haider

Fokusområde 2

Processer för meningsskapande inom miljökommunikation

Känslor spelar en viktig roll i hållbarhetsomställningen. De existentiella hoten från klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald oroar många människor och ger upphov till en rad olika känslor som oro, ångest, ilska och hopplöshet. Dessa känslor är inte bara individuella, utan också sociala och ofta kollektivt upplevda. Inom fokusområdet meningsskapande undersöker vi hur känslor grundas i människors individuella upplevelser och psykologiska processer, men också som ett resultat av social interaktion, kulturella normer och som politiska, mobiliserade i diskursiva motsättningar. Utifrån dessa utgångspunkter studerar vi känslornas inverkan på människors förståelse och agerande i hållbarhetsomställningar. Empiriskt fokuserar vi på hur museer och naturum kan vara platser där människor kan mötas och diskutera sina känslor.

Maria Johansson

Fokusområde 4

Styrning, samverkan och motstånd inom miljökommunikation

Hållbarhetsomställningen har blivit alltmer konfliktfylld. Beslutsfattare, tjänstepersoner och konsulter står inför stora utmaningar när de ska planera och genomföra dialoger och deltagandeprocesser, till exempel i samband med vindkraftsetableringar, stadsplanering och klimatpolitik. Inom detta fokusområde studerar vi hur ökad konfliktnivå och motstånd mot hållbarhetspolitik omformar maktförhållanden inom samverkansprocesser och medborgardeltagande.

Martin Westin

Cross-cutting

Syntes

Syntes innefattar aktiviteter och projekt som kopplar samman teman, teorier och personer från hela programmet. Dessa projekt behandlar aktuella samhällsfrågor,
framväxande frågor inom programmet och det bredare forskningsfältet för miljökommunikation.

C in EC

Communication in Environmental Communication

How and where can our environmental communication research contribute to the wider field of communication research? In this project, leaders and participants from the different focus areas and ongoing projects collaborate to link empirical and theoretical developments to communication studies.

Shiv Ganesh

E in EC

Environment in Environmental Communication

What we mean by ‘environment’ in environmental communication is seldom discussed, yet it is a key question for the further development of the field. In this project, we explore how ‘environment’ is approached in the study of environmental communication.

Rene van der Wal

Impact node

The Impact node

The Impact node links researchers with businesses working in Environmental Communication, to support the outreach of the programme’s research results.

Eva Friman

NiLab

The Nature Interpretation Lab

The Nature Interpretation Lab, NiLab, is a platform where researchers and practitioners work together and learn about nature interpretation, a form of communicative practice that typically happens in outdoor environments. It often focuses on knowledge, experiences and feelings of cultural and natural landscapes. The lab is led by the Swedish Centre for Nature Interpretation.

Jasmine Zhang

Textbook

The Textbook - A Critical Introduction to Environmental Communication

In order to gather knowledge from the research programme and the Master’s education in Environmental Communication, and make it widely available, we are writing the open access textbook ‘A Critical Introduction to Environmental Communication’. As part of the writing process, the author team gathers participants from across the programme in discussions and meetings, which enables programme-wide conversations and learning.

Amelia Mutter

The Tools

Understanding environmental communication

We want to mainstream a broader understanding that takes into account the different roles of and interactions between actors in communication, and that includes, for example, artists, land users and the wider public.

Läs mer om programmets resultat i våra publikationer

Under publikationer hittar du rapporter, filmer, artiklar och annat som arbetet inom Mistra Environmental Communication har resulterat i.