Informationsteknik påverkar hur miljöfrågor förstås och kommuniceras – den lyfter fram vissa perspektiv och typer av kunskap, medan andra nedprioriteras. Sökmotorer och sociala medier, som alltmer formas av så-kallad AI, främjar konsumtionsmönster med höga utsläpp och förstärker polariseringen i miljödebatten. Även smartphone-appar har inflytande över hur vi navigera i vardagen, informera oss, upplever naturen och hur vi delar dessa upplevelser med andra. Informationsteknik har redan stor betydelse för vardagsliv, miljöarbete och miljöstyrning, och dess inverkan väntas öka ytterligare de kommande åren. Samtidigt som tekniken blir alltmer inflytelserik, blir den också osynligare, mer komplex och svår att förstå. Inom detta fokusområde samarbetar forskare och samhällsaktörer för att undersöka hur informationsteknik och data är delaktiga i människors förståelse av, och kommunikation om, miljö och hållbarhet.

Känslor spelar en viktig roll i hållbarhetsomställningen. De existentiella hoten från klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald oroar många människor och ger upphov till en rad olika känslor som oro, ångest, ilska och hopplöshet. Dessa känslor är inte bara individuella, utan också sociala och ofta kollektivt upplevda. Inom fokusområdet meningsskapande undersöker vi hur känslor grundas i människors individuella upplevelser och psykologiska processer, men också som ett resultat av social interaktion, kulturella normer och som politiska, mobiliserade i diskursiva motsättningar. Utifrån dessa utgångspunkter studerar vi känslornas inverkan på människors förståelse och agerande i hållbarhetsomställningar. Empiriskt fokuserar vi på hur museer och naturum kan vara platser där människor kan mötas och diskutera sina känslor.

Oenighet är en självklar del av demokrati – och det gäller också ifrågasättandet av vetenskaplig kunskap. Men när ifrågasättandet generaliseras blir det till antivetenskapliga narrativ och relativism som påverkar hur kunskap och expertis refereras till och används i beslutsfattande. Även om värderingar och känslor alltid har haft inflytande i samhällsstyrningen har deras betydelse blivit tydligare under de senaste åren, samtidigt som de också har blivit föremål för oenigheter och debatt, särskilt i samband med miljöpolitik och hållbarhetsomställningar. Inom detta fokusområde undersöker vi kunskap, känslor och värderingar i diskussionen om miljöfrågor och hur de påverkar styrningen.

Hållbarhetsomställningen har blivit alltmer konfliktfylld. Beslutsfattare, tjänstepersoner och konsulter står inför stora utmaningar när de ska planera och genomföra dialoger och deltagandeprocesser, till exempel i samband med vindkraftsetableringar, stadsplanering och klimatpolitik. Inom detta fokusområde studerar vi hur ökad konfliktnivå och motstånd mot hållbarhetspolitik omformar maktförhållanden inom samverkansprocesser och medborgardeltagande.

Fokusområdet transformation är centrerat kring praktiska initiativ som för samman människor för att tillsammans visionera om nya och mer hållbara framtider, samtidigt som dessa framtider omsätts i praktiken. Forskargruppen samarbetar med flera initiativ, till exempel regenerativt jordbruk, hyggesfritt skogsbruk och restaurering av våtmarker, och studerar hur lokala berättelser om markanvändning motverkar och möjliggör förändring mot mer regenerativa markanvändningsmetoder.