Fokusområde 2

Processer för meningsskapande inom miljökommunikation

Känslor spelar en viktig roll i hållbarhetsomställningen. De existentiella hoten från klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald oroar många människor och ger upphov till en rad olika känslor som oro, ångest, ilska och hopplöshet. Dessa känslor är inte bara individuella, utan också sociala och ofta kollektivt upplevda. Inom fokusområdet meningsskapande undersöker vi hur känslor grundas i människors individuella upplevelser och psykologiska processer, men också som ett resultat av social interaktion, kulturella normer och som politiska, mobiliserade i diskursiva motsättningar. Utifrån dessa utgångspunkter studerar vi känslornas inverkan på människors förståelse och agerande i hållbarhetsomställningar. Empiriskt fokuserar vi på hur museer och naturum kan vara platser där människor kan mötas och diskutera sina känslor.
Fokusområdets kontaktperson

Maria Johansson

Professor i miljöpsykologi med forskningsintresse för transaktioner mellan människa och miljö ur individens perspektiv.

Vetenskaplig information är nödvändig för att begränsa eller vända de negativa konsekvenserna av de globala miljöförändringarna. Enbart vetenskaplig information räcker dock inte för att skapa tillräckligt stort engagemang för de mer omfattande hållbarhetstransformationer som krävs. Inom detta fokusområde undersöker vi känslornas roll för miljöengagemang: vi analyserar hur människor pratar och vilka känslor de uttrycker, och hur detta relaterar till deras miljöengagemang. 

Vi använder oss både av miljöpsykologi för att belysa hur känslor formas genom individens upplevelser och psykologiska processer, och av miljökommunikation för att analysera känslor som ett resultat av social interaktion och normer, och hur känslor mobiliseras politiskt i diskursiva strider. 

Vi undersöker känslor i meningsskapande i olika miljöer, bland annat i historie- och konstutställningar, men också i naturreservat, och gör det i nära samarbete med Historiska museet, Moderna museet och Naturum. 

Medverkande personer och organisationer:

Maria Johansson, Professor i Miljöpsykologi vid Lunds universitet

Johan Rahm och Marlis Wullenkord, Lunds universitet

Hanna Bergeå, Sveriges lantbruksuniversitet

Carin Graminius, Lunds universitet

Shiv Ganesh, University of Texas at Austin

Ylva Hillström, Moderna Museet

Susanna Rappe George, Jennifer Shutzberg, Elin Fornander, Åsa Marnell & Li Kolker, Historiska museet

Marie Sager, Naturum Skrylle

Jasmine Zhang, Centrum för naturvägledning, SLU

Är du inbjuden att delta i en av våra studier?

Här kan du ta del av information till dig som forskningsperson. Det finns olika versioner av informationsbrevet beroende på vilken studie du blivit inbjuden till. Vänligen välj den version som stämmer överens med din inbjudan.

Publikationer

Beyond instrumentalizing “good” and “bad” emotions: Towards a social, multi-affective, contextual approach to emotions in environmental communication

Scientific paper
2026-07-26
Paper by Carin Graminius & Marlis C. Wullenkord in Ambio Journal. They argue for a social, multi-affective, contextual approach to emotions in environmental communication, departing from an observation that the field has often considered emotions as tools for change. To complement instrumental approaches, they stress how environmental communication as a scholarly field can benefit from a situated and contextual approach to emotions, embracing a wider perspective on emotions that recognizes that all emotions are valid. Using examples from art, activism, science communication, and cultural and psychological research, they illustrate a multifaceted approach to emotions that includes social aspects of emotions, their plurality, power dimensions, and their role in meaning-making. While research on the use-value of emotions remains important, the complexity of emotions requires varied analytical attention that more fully embraces social, cultural, and situated approaches.
Carin Graminius & Marlis C. Wullenkord

7 av 10 unga oroar sig inte för klimatet: ”En överraskning”

Video
2026-02-26
Miljöpsykologen Marlis Wullenkord undersöker varför många svenska 16-åringar inte bryr sig om klimatet. Hör hennes teorier i klippet från SVT Nyheter.

Talk about it: The role of private-sphere conversations in climate crisis communication

Book chapter
2025-06-27
. In A. Anderson, & C. Howarth (Eds.), Routledge handbook on climate crisis communication (pp. 62-73). Routledge.
Marlis Wullenkord & Maria Johansson

Näshår som filtrerar bort luftföroreningar?

News article
2025-05-15
Ironi och humor kan vara effektiva verktyg för att skapa engagemang i miljöfrågor. Det visar en ny studie där forskare har analyserat en minst sagt udda miljökampanj från Kina. Hanna Bergeå och Carin Graminius skriver i Extrakt.

Ironi effektivt vid miljökommunikation – näshårskampanj fick spridning

News article
2025-05-15
En framgångsrik kinesisk miljökampanj har blivit analyserad av svenska forskare. I kampanjen beskrevs en framtid där invånarnas näshår växt sig långt och frodigt för att skydda mot luftföroreningar. Hanna Bergeå och Carin Graminius kommenterar deras forskning i Syre.

Scientific paper. “Bad Environmentalism”: Irony, Bodies, and Spatio-Temporal Complexities in the Environmental Campaign The Legend of Nose Hair

Scientific paper
2025-03-26
Carin Graminius and Hanna Bergeå write in Environmental Communication.

Övervinn vargrädslan

Radio
2024-09-12
Maria Johansson was interviewed in Sveriges Radio P1 on fear of wolfs and how that affects how we spend time in nature. (In Swedish)

The physical environment matters: room effects on online purchase decisions

Scientific paper
2024-06-18
Ann Eklund, Anna Edenbrandt, Johan Rahm and Maria Johansson (2024). Frontiers in Psychology.

Meaning-making in the practice of collaboration: how implicit normative structures guide collaborative processes around contested natural resource issues

Scientific paper
2024-03-18
In Journal of Environmental Planning and Management
Lotten Westberg, Hanna Bergeå & Lars Hallgren