Motivering och bakgrund
Mistra Environmental Communication har som ambition att påverka hur miljökommunikation tillämpas i Sverige och utomlands. Hur miljökommunikation används i praktiken och av vem varierar dock mycket. Allt från personer som använder miljökommunikation som ett verktyg för förändring till de som uppskattar dess roll i meningsskapandet; från de som ser det som faktabaserat till de som betraktar det som genomgående maktladdat; eller från dem som arbetar med samhällsorganisering eller facilitering till de som skapar kommunikationskampanjer för en bred publik. Denna mångfald kan göra det svårt att veta vad de personer vi samverkar med tycker om miljökommunikation, eller vems yrkesutövning vi strävar efter att forma. En djup förståelse för denna “målgrupp” inom Mistra Environmental Communication är därför avgörande för programmets framgång.
Med utgångspunkt i 21 intervjuer med praktiker, flera workshops och litteraturstudier kartlade projektet mångfalden och komplexiteten i miljökommunikationspraxis i Sverige. Olika logiker identifierades som kopplar samman ”vilka kommunikationsproblem praktikerna identifierar” med ”vad kommunikation förväntas åstadkomma”. Om dessa kopplingar inte reflekteras över regelbundet kan de bli självklara: de förvandlas till yrkeskulturer, där yrkesutövarna delar professionella antaganden om hur världen fungerar och hur de kan bidra till att förändra den genom kommunikation, utan att överväga alternativa tillvägagångssätt för förändring eller kommunikation.
Huvudsakliga resultat
Projektet undersökte vilka funktioner som kommunikationen förväntas fylla i praktiken och olika ideal som formar kommunikationen. Tillsammans med aktörer som arbetar med miljökommunikation reflekterade vi även över när och i vilken utsträckning ideal och praxis överensstämde. Studien identifierade fyra framträdande sätt på vilka kommunikation uppfattas. (Dessa utesluter inte varandra och är inte heller heltäckande.) För yrkesverksamma inom miljökommunikation förväntas kommunikationen på olika sätt:
- påverka idéer och beteenden, till exempel genom kommunikationskampanjer, uppsökande verksamhet och PR
» kommunikation kan förändra människor - styra framtida kommunikation, till exempel genom att kontrollera tillgången och kanaler, förutse reaktioner, och påverka förutsättningar för att göra kommunikation (o)möjlig i framtiden, till exempel genom agendastyrning, kuratering eller moderering
» kommunikation styr om och hur människor kan delta i framtida kommunikation - engagera intressenter i samarbete och beslutsfattande, till exempel genom nätverksbyggande, samskapande med intressenter, utformning av workshops och faciliteringstekniker
» kommunikation involverar relevanta personer eller får dem att känna sig delaktiga, vilket i bästa fall förbättrar besluten - bidra till att relationer utvecklas genom öppen och icke-styrd kommunikation, till exempel genom aktivt lyssnande, öppenhet och nyfikenhet
» kommunikation kan skapa förändring genom nya idéer, insikter och relationer när människor möts
Även om vissa yrkesverksamma känner sig trygga och säkra på sin egen och sin arbetsgivares förståelse, finns det också spänningar: ofta anser de yrkesverksamma att deras arbetsgivare ser kommunikation som något som i mycket högre grad handlar om inflytande och kontroll, medan de verksamma inom området har en vision om kommunikation som innebär en önskan att arbeta med mer interaktiva, samarbetsinriktade eller framväxande sätt att förstå kommunikation. Andra upplevde att deras arbetsgivare inte var tillräckligt engagerade i miljöfrågor.
Mer generellt kan vilken som helst av uppfattningar ovan vara problematisk om den används som standardlösning på problem inom miljökommunikationen.
Rekommendationer
Utifrån projektets resultat och de intervjuades erfarenheter ger vi här några rekommendationer till praktiker och forskare om hur man kan omformulera tillämpningen av miljökommunikation.
För praktiker
- När praktiker är missnöjda med sin arbetsgivares engagemang i frågor som rör miljö, kommunikation eller miljökommunikation kan de försöka påverka sin arbetsgivare eller sina kollegor, eller försöka etablera nya tankesätt på sin arbetsplats.
- Praktiker kan utföra sina uppgifter på ett annat sätt, synliggöra miljöfrågor i arbetet (där det annars inte får önskat utrymme) eller pröva samarbetsinriktade och innovativa metoder för att fullgöra sina kommunikationsuppgifter.
- För att minska risken för förenklingar eller rutinmässiga reaktioner på ständigt nya problem inom miljökommunikation bör praktiker undersöka olika sätt att bedriva kommunikation, bygga nätverk och sträva efter att stödja varandra i att ifrågasätta antaganden om sambandet mellan kommunikation och förändring.
För forskare
- Hur man formulerar yrkesrelaterade problem leder ofta till specifika uppfattningar om kommunikation. Vi fann att frågor som ”Vad förväntas kommunikation åstadkomma i ditt arbete?” i kombination med frågor som ”Vad anser du vara god kommunikation i din roll?” leder till framhävandet av förutfattade meningar och givande diskussioner, vilket kan öppna upp för vidare dialog i interventioner.
- Det verkar som att många arbetsplatser hindrar individer från att omformulera sin förståelse av kommunikation. Detta tyder på att uppmuntrande av miljökommunikatörers egna initiativ bör gå hand i hand med mer övergripande och systematiska insatser på arbetsplatserna.
- Kommunikationsutövandet är knutet till yrkesidentiteter. För att på allvar kunna omformulera sin förståelse krävs det att yrkesutövarna kan veta – och känna sig säkra på att de vet – när de har lyckats, vilket verkar vara ett problem för vissa yrkesutövare.
Mer läsning
Rödl, Mutter, Fischer, Calderon, and Hallgren (in press). Chapter 9: The Professional Cultures of Environmental Communication. In: A Critical Introduction To Environmental Communication. Routledge. (Publiceras under hösten/vintern 2026).
Team
Malte Rödl, Christoffer Söderlund Kanarp, Karen Schellhase, SLU