Nya perspektiv på miljökommunikation när forskare och praktiker möts – välkommen till Miljökommunikationsdagen

När fakta inte räcker och känslor spelar allt större roll så växer utmaningarna för miljökommunikatörer. Därför bjuder Miljökommunikationsdagen in till reflektion, erfarenhetsutbyte och nya perspektiv – från både forskning och praktik. I texten möter du både forskaren Maria Johansson och praktikern Nina Steiner, som delar sina perspektiv på årets tema och varför denna mötesplats behövs.
Photo: Oscar Edwards

Miljökommunikationsdagen är en mötesplats som samlar yrkesverksamma och forskare för att gemensamt utforska och reflektera över vad det innebär att kommunicera om miljön som yrke.  Här bjuds du in till samtal, diskussion och reflektion för att bättre förstå och hantera några av de aspekter som formar miljökommunikation idag. I år äger dagen rum i Lund och har fokus på samspelet mellan känslor, kunskaper och konflikter.

Därför återkommer Nina Steiner, kommunikationsansvarig på Sweden Water Research, till Miljökommunikationsdagen

Nina Steiner deltog på miljökommunikationsdagen i Uppsala förra året och planerar att delta i år igen. Att årets mötesplats har fokus på samspelet mellan känslor, kunskap och konflikter i miljökommunikation tycker hon är viktigt utifrån sin egen yrkesvardag:

–  Inom VA-branschen är den tekniska utvecklingen och forskningen långt kommen, men vi upplever ett stort behov av forskning inom beteendeförändring, acceptans, juridik och policyfrågor. Så jag har höga förhoppningar på årets tema!

I år bjuds praktiker in att bidra till programmet, till exempel genom att lyfta utmaningar eller dela praktiska verktyg i sitt arbete med miljökommunikation. Har du något sådant exempel från din verksamhet?

– I min vardag på forskningsbolaget Sweden Water Research – som ägs av de tre VA-organisationerna NSVA, Sydvatten och VA SYD – tampas jag ofta med frågan ”vad har ni kommit fram till?”  från ägarbolagen och kollegorna. Jag upplever en förväntan om att vi ska leverera en lösning, pryl, process eller annat som är färdig att ”plug and play” på bred front. Forskarna å sin sida är ofta överförsiktiga med att presentera resultat eller komma med uttalanden som de är rädda ska lova för mycket. Kommunikationen ska balansera dessa två perspektiv, vilket ibland är en utmaning.

Om du skulle ge en enda anledning att anmäla sig – vad tycker du är det viktigaste värdet med dagen?

– Nätverkandet. Möjligheten att träffa och diskutera med människor från olika bakgrunder, verksamheter och yrken som alla har miljökommunikation av något slag som gemensam nämnare.

Maria Johansson, professor i miljöpsykologi, om Miljökommunikationsdagen 2026

Miljökommunikationsdagen är en årligen återkommande mötesplats som arrangeras inom forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication på SLU i Uppsala. I år genomförs dagen i samarbete med Naturbaserade Framtidslösningar och BECC vid Lunds universitet. Maria Johansson, professor i miljöpsykologi, är på ett eller annat sätt aktiv i alla dessa miljöer och en av initiativtagarna till att miljökommunikationsdagen kommer till Lund till hösten, efter att tidigare varit i Stockholm och Uppsala.

Berätta Maria, vad är nytt eller särskilt spännande med årets Miljökommunikationsdag?

– En nyhet är att vi bjuder in deltagare som arbetar med miljökommunikation i praktiken att bidra till programmet. Det finns både möjlighet att dela och diskutera de utmaningar som finns inom fältet och tillfälle att berätta om goda erfarenheter av olika praktiska verktyg i kommunikationsarbetet.

Varför har ni valt att sätta fokus på samspelet mellan känslor, kunskap och konflikter i år?

– Vi befinner oss i en tid med många olika arenor för kommunikation och konflikter kring vilken kunskap som räknas och vems röster som får ta plats. Människors identitet, grupptillhörighet och inte minst känslor spelar en viktig roll både för hur dessa konflikter förstås och utvecklas och för vad som uppfattas som trovärdig kunskap.

– Jag tror att erfarenhetsutbytet är oerhört viktigt för att vi tillsammans ska kunna navigera konflikter och hitta vägar framåt. Vi behöver gemensamt reflektera över hur vi kan utforma och praktisera miljökommunikation som är väl förankrad i olika former av kunskap och samtidigt ger plats åt känslor och konstruktiva sätt att hantera dem.

Om du skulle ge en enda anledning att anmäla sig – vad tycker du är det viktigaste värdet med dagen?

– Det är en sällsynt möjlighet att reflektera över min egen eller min organisations miljökommunikation och lära tillsammans med andra som har liknande erfarenheter och relaterade forskningsresultat.

Informationsruta: Miljökommunikationsdagen 2026

Tid: 8 oktober 9.00-15.30
Plats: LUX, Helgonavägen 3 i Lund
Kostnad: Gratis
Mer info och anmälan: Miljökommunikationsdagen 2026 – Mistra Environmental Communication

Dela detta inlägg
Facebook
LinkedIn

Fler nyheter

”Ämnet var mycket aktuellt” – En engagerande konferens om oenighetens politik

Under Miljökommunikationskonferensen i april diskuterades olika synsätt på oenighetens politik. Konferensen samlade över 100 forskare, kommunikatörer, beslutsfattare, aktörer från det civila samhället och engagerade medborgare.

M-EC i Almedalen: Hur möjliggör vi konstruktiv dialog om miljö och hållbarhet?

Mistra Environmental Communication åker till Almedalen och håller i ett panelsamtal samt ett mingel. Ses vi där?

Miljökommunikationsdagen 2026

Välkommen till Miljökommunikationsdagen 2026 – en praktikfokuserad mötesplats där deltagarnas erfarenheter, insikter och utmaningar står i centrum. I år har vi fokus på samspelet mellan känslor, kunskaper och konflikter i utformandet av miljökommunikation.
Maria Brandt is holding a jar containing a butterfly she has captured with a scoop net.

Främjar samexistens mellan vilda djur och människor genom berättandets kraft

Hur påverkas vår uppfattning om naturen av de berättelser vi hör och delar? På Biotopia, ett museum om Upplands natur, jobbar Maria Brandt med storytelling för att skapa positiva naturupplevelser för människor. Tillsammans med professionella storytellers och forskare undersöker hon hur berättelser om rovdjur som vargar och björnar kan utformas för att skapa nya intryck.
En vacker lila solnedgång över en stilla sjö med berghällar i bakgrunden.

Hur kan vi på ett meningsfullt sätt skildra natur bortom vackra solnedgångar?

Vad innebär det att skildra naturen på ett meningsfullt sätt, och vad definierar bra eller dåliga naturfotografier? Under 2025 fördjupade sig Wikimedia Sverige och forskare från programmet i frågan. Eric Luth, projektledare på Wikimedia Sverige, delar med sig av sina insikter från samarbetet.

AI Lund Lunchseminarie: ’Green teaming AI’

Detta seminarium behandlar pågående forskning som syftar till att identifiera, undersöka och ompröva hur ”miljön” är konstruerad i generativa AI-system. Med inspiration från metoden ”red teaming” inom AI föreslår vi ”green teaming” som en egen metod för att ta ett första steg mot att kartlägga de olika sätt som ”miljön” är uppbyggd i generativ AI, inklusive hur den ofta förbises.