Hälsinglands låga självförsörjningsgrad gör att länet i dag till stor del är beroende av importerande livsmedel och insatsvaror som maskindelar och konstgödsel, vilket gör invånarna sårbara för kriser.

Av den anledningen tog Biosfärområde Voxnadalen, som är del av forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication, tillsammans med flera andra aktörer – däribland även forskare från programmet, initiativ till en seminarieserie där producenter, förädlare, kommuner, handlare och konsumenter kunde mötas, med målet att öka förståelsen för varandras förutsättningar och utmaningar.

– Det är många som engagerar sig för att främja lokal matproduktion i Hälsingland. Seminarieserien är en pusselbit i det hela, som förhoppningsvis bidrar till att skapa ringar på vattnet genom de personliga möten som uppstått, säger Hanna Alfredsson, koordinator på Biosfärområde Voxnadalen.

Nya kontakter har lett till konkreta resultat

En av de mest värdefulla effekterna av seminarierna har varit att deltagarna knutit nya kontakter. Upplägget med gårds- och studiebesök uppskattades, och rent konkret har träffarna lett till att producenter fått nya kunder och att nya upphandlingsavtal tecknats mellan primärproducent och kommun.

– Lokalproducerade råvaror som frukt, grönsaker och mjöl har dessutom börjat levereras till kommunala skolor, berättar Sanna Barrineau, en av seminarieseriens arrangörer samt forskare vid Uppsala universitet och inom Mistra Environmental Communication.

De nybildade kontaktnäten har även bidragit till initiativ inom kommunernas kostenheter, där man strävar efter att använda mer lokala råvaror i offentliga kök.

Vissa positiva effekter har varit svårare än andra att förutse, som när en avställd lyft på en mjölkgård kunde hjälpa till i en grönsaksproducents verksamhet.

– Att få ett ansikte på någon ska man inte underskatta. Det kan leda till nya samarbeten. Vår grundtanke har varit att möjliggöra utforskande samtal för att skapa förståelse för varandras möjligheter och utmaningar, när det handlar om att främja lokal livsmedelsproduktion och den gröna näringen, säger Therese Westlén från Therese Trädgårdsmat, ytterligare en av medarrangörerna.

Deltagare från hela livsmedelskedjan deltog

Seminarieserien omfattade livsmedelskedjans olika led, från primärproduktion och livsmedelsförädling till storkök, restaurang, dagligvaruhandel och konsument. Även kommunernas roll stod i fokus.

Deltog gjorde bland andra producenter, kommunpolitiker och tjänstepersoner, exempelvis kostchefer och beredskapssamordnare, liksom konsumenter med intresse för lokal mat och civil beredskap. Varje seminarium följdes också av en kvällsaktivitet för allmänheten.

– Eftersom livsmedelskedjan involverar beslut från många olika aktörer var ett av målen att samla lokala aktörer från alla led, säger Sanna Barrineau.

Att producera och förädla mat skapar möjligheter, men bär också med sig många osäkerheter för producenter och beställare. I en rapport som sammanfattar seminarieserien beskrivs de utmaningar som deltagare särskilt lyft fram.

– Seminarieserien är en del av ett större och långsiktigt arbete för att öka mängden lokalt producerad, förädlad och konsumerad mat i Hälsingland.

– Vi hoppas också att fler har fått kännedom om Biosfärområde Voxnadalen och ser oss som en lokal aktör att kroka arm med i olika hållbarhetsfrågor, tillägger Hanna Alfredsson.

Läs rapporten här.

Organisationerna bakom planeringen och genomförandet av seminarieserien är Biosfärområde Voxnadalen, Hälsinglands Utbildningsförbund, Therese Trädgårdsmat, Mistra Environmental Communication och Föreningen MatVärden.

Projektet pågick mellan hösten 2024 och våren 2026.