Miljökommunikationsdagen 2025

En praktikfokuserad mötesplats där deltagarnas erfarenheter, insikter och utmaningar står i centrum.
A group of people sitting at a roundtable discussing.

Miljökommunikation är ett växande område och spelar en avgörande roll i hållbarhetsomställningen, men hur ser den ut i praktiken? Vilka dilemman, möjligheter och krav möter vi i våra yrkesroller, och vilka verktyg och strategier använder vi för att navigera bland dem? Dagen samlar yrkesverksamma och forskare för att gemensamt utforska och reflektera över vad det innebär att kommunicera om miljön som profession.  

Under dagen får du:

  • Delta i samtal och workshops om yrkesdilemman, kommunikationens roll i samhällsförändring samt frågor om tillit och förtroendeklyftor. 
  • Utforska och diskutera olika synsätt på miljö, kommunikation och förändring tillsammans med andra praktiker och forskare. 
  • Dela med dig av dina egna erfarenheter i en miljö som uppmuntrar öppenhet, erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande.

För vem?

Miljökommunikationsdagen vänder sig till dig som arbetar med miljö- eller hållbarhetsfrågor och använder kommunikation som ett centralt verktyg, oavsett yrkestitel eller organisatorisk roll. Du kan vara verksam inom offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle, ideell sektor eller akademi. 

Datum och tid

8 oktober kl. 10.00-15.00

Plats

Övre Slotts – Events & Studio, Övre Slottsgatan 6, Uppsala 

Anmälan

Sista dag för anmälan har passerat.  

Deltagandet är gratis. Om du får förhinder, kom ihåg att att avanmäla dig så att vi kan erbjuda platsen till någon annan och undvika matsvinn. Vid utebliven närvaro debiteras en avgift på 300 kronor. 

Program

10.00: Välkommen

Sofie Joosse & Eva Friman, programchefer för Mistra Environmental Communication 

10.05: Inspirationsföreläsning: Miljökommunikation som mångsidigt yrke — insikter från forskningsprojektet Exploring Environmental Communication Cultures.

Miljökommunikation är många saker, och görs på många olika sätt. I den här föreläsningen delar vi insikter från ett pågående forskningsprojekt om olika miljökommunikationskulturer. Vi utforskar hur man tänker kring (och jobbar med) olika dilemman inom miljökommunikationen, hur dessa utmaningar hanteras, och förklaras. 

Föreläsningen lägger grunden för dagen och öppnar upp för gemensam reflektion kring våra egna och andras antaganden kring kommunikation, och vilken roll den spelar i hållbarhetsomställningen.

10.30: Kort paus 

10.35: Parallella workshops 

Martin Westin, forskare i Miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet 

Samhällsdebatten om hållbarhetsfrågor är ofta hätsk, särskilt online. Fakta är omstridda, destruktiva känslouttryck tar över och det kan vara svårt att mötas respektfullt när åsikterna går isär. Samtidigt är konstruktiva samtal över åsiktsgränser avgörande för en brett förankrad hållbarhetsomställning.  

I denna workshop utforskar vi hur samtal mellan meningsmotståndare kan bli mer konstruktiva – även när intressen och perspektiv krockar. Du får ta del av ny forskning och prova tre praktiska verktyg:  

  • Dialogvägvisaren ger stöd för att planera dialoger när sanningen är omstridd  
  • Dialogkartläggaren hjälper till att utforma dialoger så att de blir en integrerad del av beslutsfattande  
  • Reflektionscykeln stödjer lärande utifrån erfarenheter av svåra samtal  

Workshopen riktar sig till dig i förvaltning, civilsamhälle, näringsliv eller akademi som vill stärka det goda samtalets roll i omställningsarbetet. 

Eric Luth, projektledare vid Wikimedia Sverige och Björn Ekström, universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås 

Naturbilder finns överallt – på webbsidor, i programblad, nyhetsbrev och inte minst sociala medier. De är tilltalande och ett vanligt verktyg för att illustrera och kommunicera miljö- och hållbarhetsfrågor. Men hur förmedlas natur- och miljöfrågor på ett sätt som är både estetiskt tilltalande och meningsfullt? Hur kan man tänka vid bildsättning av samtida frågor om naturområden och naturarv? Hur når vi en medelväg mellan formspråk och innebörd? Går det?  

Den här sessionen tar avstamp i fritt licensierade naturbilder i öppna mediedatabaser som Wikimedia Commons. Tillsammans diskuterar vi hur naturen och naturvård kan representeras visuellt, både dekorativt och betydelsemässigt. Genom att dela insikter och erfarenheter med varandra kan vi gemensamt öka vår förståelse för hur naturbilder kan användas mer medvetet och träffsäkert i praktiskt kommunikationsarbete.

René van der Wal & Hanna Bergeå, forskare i Miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet 

Hur kommunicerar du om ‘miljö’ i ditt arbete? Och upplever du att andra gör på liknande sätt, eller helt annorlunda? I den här workshopen undersöker vi de mer dolda dimensionerna av ‘miljö’. Utifrån korta texter om aktuella miljöfrågor utforskar vi hur kommunikationen om dessa ämnen skulle se ut inom våra olika professioner. Genom att dela våra förhållningssätt kan vi tillsammans kartlägga underliggande antaganden om miljö i våra arbeten.   

Vi diskuterar även hur det vi gör påverkas av vilken aspekt av miljö vi betonar, till exempel den fysiska, relationella eller spirituella. Genom att bli mer medvetna om olika sätt att kommunicera om miljö kan vi bli mer lyhörda för andras perspektiv. 

Lars Hallgren, forskare i Miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet 

I det praktiska arbetet med miljökommunikation används ord och fraser som är viktiga, men vid närmare granskning förefaller oklara, tomma eller rent av magiska. Vi ska ha en ”god dialog”, vi ”inspirerar” och ”motiverar”, ”budskapet når fram”, vi tar ”känslor” på ”allvar”, det är ”högt i tak” och ”alla är välkomna”. Men vad menar vi? Vad är det som är ”gott” i ”dialogen”? Vad är det att ”inspirera”? 

I den här workshopen gör vi tillsammans en lista över ord och fraser som är viktiga och används i miljökommunikativa praktiker. Vi reflekterar över vad orden betyder i praktiken. Syftet med ordlistan är att göra de magiska kommunikationsorden mer praktiska och betydelsefulla så att de blir användbara. Ta med dig ord och fraser som är viktiga i din praktik, eller ord och fraser som du retar dig på när andra använder. Tillsammans ger vi dem innehåll och mening.  

Maria Johannson, forskare inom miljöpsykologi, Lunds universitet och Per Bengtsson, projektledare på Centrum för naturvägledning, SLU 

Hur kan olika aktiviteter bidra till att människor känner samhörighet med naturen? I den här workshopen får du ta del av två ramverk för naturkontakt och välbefinnande för att identifiera och beskriva hur miljökommunikation i naturen kan bidra till detta. Workshopen riktar sig särskilt till dig som arbetar praktiskt med olika former av naturvägledning. Ta gärna med dig ett konkret exempel på hur du har utformat, eller planerar att utforma, din vägledning. 

Målet är att öka medvetenheten om vilka psykologiska processer som aktiveras i olika aktiviteter och hur de kan stärka känslan av samhörighet med naturen. Tillsammans med andra deltagare, som också har miljökommunikation som profession, får du analysera och jämföra olika aktiviteter med hjälp av ramverken. Du har även möjlighet att bidra till forskning inom Mistra Environmental Communication genom att dela ditt exempel och din analys med forskarteamet. 

12.00: Lunch  

13.00: Parallella workshops  

Malte Rödl, forskare i Miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet 

När man jobbar med miljökommunikation måste man ibland göra avvägningar. Ska kommunikationen vara rolig eller allvarlig? Hur mycket ska man förklara utan att riskera att skriva någon på näsan? Du känner säkert till fler exempel. Men hur gör vi sådana avvägningar och vad riskerar att gå snett när vi låter bli att göra dem?  

I den här workshopen samlar vi deltagarnas erfarenheter för att utforska hur avvägningar skiljer sig åt inom olika yrken och sammanhang. Vi diskuterar varför, när och hur man beslutar sig för ett alternativ eller ett annat, och om det alltid är möjligt att kompromissa. Slutligen reflekterar vi över hur var och en kan bemöta framtida avvägningar i sitt yrkessammanhang.  

Workshopen är relevant för alla som ställts inför kommunikationsproblem med avvägningsbehov. Vi ber dig som deltagare att ta med dig ett scenario som påminner om en svår avvägning som du kan berätta om. 

Emily Montgomerie, doktorand inom i Miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet 

Att arbeta med miljökommunikation innebär att man ibland hamnar i situationer där tilliten till medmänniskor och samhällsinstitutioner står på spel. Det får avgörande konsekvenser för hur naturresurser hanteras och för samhällets hållbarhetssträvan. Ibland utsätts vi för kritik och påverkan från aktörer som inte litar på oss, ibland befinner vi oss i situationer där vi skulle behöva samarbeta med aktörer som vi inte litar på, och ibland behöver vi agera i oförutsägbara situationer där vi varken vet ut eller in.  

I denna workshop bjuder vi in till att dela erfarenheter och reflektera kring situationer där tillit ställs på sin spets. Utifrån dessa erfarenheter resonerar vi tillsammans om vad tillit är, vad som får den att förändras och hur tillitsproblem kan hanteras konstruktivt. Workshopen är en del i forskningsprojektet ”Mellan tillit och förtroendeklyftor” som finansieras av Formas och Viltvårdsfonden.  

Jasmine Zhang, forskare inom naturvägledning, Centrum för naturvägledning SLU  

Relationen mellan människa och natur kan se ut på många olika sätt. Hur skapar vi mer varierade och inkluderande sätt att engagera fler i natur- och miljöfrågor?   

Välkommen till en workshop där vi utforskar hur traditioner och normer om ”naturen” påverkar vårt sätt att kommunicera. Tillsammans reflekterar vi över vilka berättelser om naturen vi använder i arbetet, och vad som formar dem. Vi diskuterar frågor som: Vilka berättelser vill vi lyfta fram? Vilka får inte lika mycket utrymme? Hur förhåller vi oss till olika traditioner och kulturarv?  

Genom att synliggöra vilka perspektiv som hamnar i centrum, och vilka som hamnar i skymundan, kan vi bättre förstå de normer som styr vårt arbete.  

Sessionen riktar sig till naturvägledare, kommunikatörer, forskare, förvaltare och pedagoger med intresse för hur natur och kultur förstås och kommuniceras. 

Sanna Barrineau och Max Whitman, forskare vid Uppsala universitet och Elin Ångman, processledare vid Mälarens vattenvårdsförbund

För att uppnå en djupgående samhällsomvandling menar många att vi behöver bli bättre på att synliggöra och förändra de kulturella tankemönster som formar hur vi uppfattar, tänker och agerar. Hållbarhetsomställningar är därmed inte bara tekniska eller politiska processer, utan även kulturella. De handlar om att omorientera grundläggande normer och synsätt. Men vilken roll har kommunikationen i kulturella förändringsprocesser? Vilka normer och synsätt är det egentligen som behöver förändras? Hur kan vi lyfta fram, navigera och omforma olika kommunikationskulturer i praktiken?   

Sessionen är ett utrymme för dig, som arbetar med miljökommunikation, att reflektera kring olika kommunikationskulturer och dela erfarenheter av att försöka göra annorlunda. Du får möjlighet att reflektera kring de kulturella tankemönster som råder inom din praktik, samt hur de begränsar vad som är möjligt att tänka, säga och göra inom ditt område. Sessionen välkomnar alla men riktar sig särskilt till dig som arbetar med markanvändningsfrågor som till exempel jordbruk, skogsbruk, vattenhantering eller restaurering. Inga förberedelser krävs. 

14.30: Kort paus med fika 

14.40: Interaktiv summering: Kan en bättre förståelse av olika kommunikationskulturer hjälpa oss att skapa en bättre framtid?

I den här avslutande ”fishbowl” sessionen bjuder vi in er deltagare att dela era erfarenheter och lärdomar från dagen och tillsammans blicka framåt. Hur kan vi använda insikterna från dagen i praktiken? Hur kan de hjälpa oss samarbeta bättre med andra och med oss själva? Och vad behövs för att miljökommunikation, som mångsidigt yrke, ska bli ännu mer relevant för omställningsarbetet? 

15.10: Mingel och tack för den här gången!  

OBS! Programmet kan kommas att ändras. 

 

Miljökommunikationsdagen arrangeras av Mistra Environmental Communication, ett forskningsprogram som samlar forskare och praktiker för att fördjupa förståelsen för kommunikationens roll i hållbarhetsomställningen. Mistra Environmental Communication finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. 

 

Frågor?

Mejla oss på info@environmental-communication.org

Share this post
Facebook
X
LinkedIn

More updates

Course in planning for nature and culture interpretation (CIP)

Welcome to a certification course in planning for heritage interpretation. You will learn how to plan for meaningful experiences at a heritage site, based on the principles of interpretation, and how to use interpretation to provoke new perspectives, critical thinking and inspire active citizenship.

Mistra Environmental Communication PhD Sanna Barrineau is the recipient of the Dean Graduate Research Award for Outstanding Thesis at the University of the Sunshine Coast

We are happy to announce that Sanna Barrineau has successfully defended her thesis: “Thinking with Soils” – Care-full and relational perspectives on carbon farming futures and deep transformations. She has conducted her research within Mistra Environmental Communication Focus area 5 – Transformation. Sanna is the recipient of the Dean Graduate Research Award for Outstanding Thesis at the University of the Sunshine Coast for her PhD thesis.  Sanna explains what her research is about, her perspectives on environmental communication and what she hopes her research can lead to.  

M-EC Programme Laboratory

Welcome to the M-EC Programme Laboratory 2025. Through seminars and workshops, we will analyse the diversity of environmental communication cultures, looking at the assumptions, routines, and underlying mechanisms that shape them. This is a day only for Mistra Environmental Communication programme partners.
En liten modellbil som är klädd i gräs.

DN Debatt: ”Så blev den gröna omställningen ett rött skynke i debatten”

“Industriella storsatsningar och gruvprojekt kritiseras från många håll och uttrycket ”den gröna omställningen” har fått en besk bismak. Men varför heter det ens så? Är det en omställning och är den verkligen grön? Genom att blicka tillbaka på hur begreppet använts tidigare kan vi få insikter om framtiden”, skriver fyra experter inom Mistra Environmental Communication i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Bonusseminarium om hållbar matkonsumtion

Hur påverkar maten vi äter vår natur och omgivande livsmiljö? Och varför väljer vi som vi gör i livsmedelsbutiken? Ta chansen och fördjupa dina kunskaper tillsammans med två av Sveriges främsta experter i ämnet.

Mistra Environmental Communication researcher new UNESCO Chair in Storytelling Education for Sustainability