Under de senaste åren har medborgarråd och andra former av ”mini-publics” på klimatområdet vuxit fram för att involvera allmänheten i klimatpolitiken. I Sverige har sådana initiativ genomförts både på nationell och lokal nivå – till exempel i Malmö, Göteborg, Borås och Sollefteå – på initiativ av kommunstyrelser, civilsamhällesorganisationer och forskningsprojekt. Dessa insatser visar på en växande ambition att stärka det demokratiska engagemanget och integrera medborgarnas perspektiv i beslutsfattandet om klimatförändringar.
Det kvarstår dock betydande kommunikativa utmaningar om dessa råd ska kunna bli effektiva forum för diskussion mellan medborgare med olika åsikter och därmed bidra till konkret klimatpolitik. Medborgarråden verkar ofta parallellt med det formella beslutsfattandet, och de idéer som de genererar riskerar att förbises, missförstås eller förenklasnärdär politiker och tjänstepersoner fattar beslut. Att förstå hur resultaten av diskussionerna i medborgarråden kommuniceras, översätts och tas emot är avgörande för att råden ska kunna spela en konstruktiv roll i klimatstyrningen.
Detta projekt tar itu med dessa kommunikativa utmaningar genom att undersöka hur resultaten från medborgarråd om klimatet i svenska kommuner används av politiska aktörer, samt hur utformningen av råden bättre kan stödja kommunikationen mellan medborgare, experter och beslutsfattare.
Projektets övergripande mål är att stärka det kommunikationen mellan medborgarråd om klimatet och beslutsfattande inom den kommunala förvaltningen. Projektet syftar till att fördjupa både den vetenskapliga och den praktiska förståelsen för hur resultat från deliberativa processer kan bli meningsfulla bidrag till politiken, och hur utformningen av medborråd kan möjliggöra konstruktiv kommunikation mellan de medborgare, experter och beslutsfattare som är engagerade i klimatstyrningen.
Team
Martin Westin, SLU
Andreas Johansson, Uppsala universitet
Camilo Calderon, SLU