Redan innan jag åkte till Bryssel funderade jag mycket på hur man kan få in mer kritisk samhällsvetenskap i politiken. Man hör ofta önskemål om mer vetenskapligt baserad politik och att forskning måste vara samhällsrelevant. Min erfarenhet är dock att denna forskning måste passa in i en viss mall och kommuniceras på ett visst sätt för att bli beaktad. Det innebär ofta att den måste vara kvantifierbar, lätt att förstå och genomförbar. Men vad händer om man till exempel bedriver kvalitativ forskning och utför en tolkande analys som inte riktigt kan översättas på detta sätt? Det är en svår utgångspunkt, eftersom man på sätt och vis ifrågasätter folks grundläggande syn på världen. Jag påstår inte att jag nu har hittat svaren på denna fråga, men jag tror att mina erfarenheter från utbytesprogrammet har fört mig vidare på denna resa.

Många tankesmedjor arbetar med att översätta forskning till politik. Att samarbeta med forskare från olika bakgrunder samt personer som är direkt involverade i politiken har gett mig möjlighet att öva på denna översättningsprocess. Jag tror att det finns mycket att lära både på ett mer konceptuellt plan om hur man anpassar och förklarar sin forskning, men också på ett mer praktiskt plan om hur man strukturerar och visuellt presenterar texter på ett mer tillgängligt sätt för allmänheten utan att kompromissa med resultaten. Detta är ett arbete som vi som kritiska samhällsvetare måste göra om vi på allvar vill åstadkomma förändring, eller ens göra oss förstådda. Jag anser att tvärvetenskapligt samarbete är en av nycklarna till detta. Det är i diskussioner med människor med olika bakgrund som man hittar sätt att förbättra och utveckla sin forskning. Det här är en del av det vi försöker göra här på Mistra Environmental Communication, och något som jag kommer att ta med mig när jag fortsätter min forskning inom programmet.

Läs mer om Noras tid i Bryssel i denna blogpost på Institute for European Environmental Policy (IEEP) hemsida (på engelska).